En trevlig kaffestund

Idag har jag funnit mitt smultronställe i centrala Göteborg. Bort från stressen och få sig en stunds avkoppling för att återhämta sig och få ny energi i form av koffein tillsammans med den gudomliga smaken av kaffe.
Vanligtvis går jag mer en gärna till DaMatteo, för jag tycker de är duktiga på kaffe, men under mellandagarna som det ju är, var det fanatiskt mycket folk. Jag snyltade på deras (DaMatteos) internet, sökte upp Kale'i Kaffebar adress och gick dit- det var ju inte så långt, men det kändes genast längre då regnet stod som spö i backen och vinden ven.

Det är absolut inte väl skyltat dit, kanske medvetet för att skapa en kundkrets som faktiskt har starkare intresse för kaffe, vill ha något mer än en vanlig café latte och verkligen går dit på grund av kaffet. Jag är nog inte helt ute och cyklar vad det gäller kaffe, men jag har inte jättemycket kunskap heller.
Jag vet såpass att kaffet har sitt ursprung i Etiopien och jag  handskas med en professionell espressomaskin i jobbet dagligen- kan skapa en både god och utseendemässigt fin cappucino, cortado, latte mm. Men handbryggning kan jag väldigt lite om, det börjar ju bli lite trendigt nu, och jag är vanligtvis inte så trendig av mig, men just den här trenden tycker jag mycket om, speciellt när det finns så mycket genuint duktiga och passionerade människor, som hon på Kale'i eller min kollega på Fabel .

Jag valde ett kaffe som hette Nyamira från Kenya som var ganska fruktigt och hade smak av svarta vinbär, körsbär. Den bryggdes i aeropress . Jag kan ju inte det så bra, men hon sa att med aeropressen kommer det ut lite mer karaktär så blev det också bra och lagom för en kopp. Med en aeropress blandas kaffet direkt i bryggaren, sen får det dra en stund innan det pressas försiktigt genom ett kaffefilter direkt i koppen. Det blir en ren smak på kaffet och vid 80 grader får man maximalt med smak utan att det blir bittert.

Kaffe är en fantastisk dryck som det finns otroligt mycket att lära sig om och det tänker jag göra. Ett som är säkert är att jag kommer återvända till Kale'i.

Lax

Förr i tiden brukade lax anses som lyxmat och endast de med mycket pengar hade råd att äta lax. Idag är det vardagsmat och det är bra, eftersom hälsan vinner mycket på att äta lax.

Vitamin B, Vitamin D, selen och magnesium är några utav de viktiga ämnen som lax innehåller. Dessutom innehåller den rikligt med Omega-3 som ska vara bra för  kärlen, synen och nervsystemet. Det har visat att det även ska vara bra för humöret och för bra hyn.

Nu på hösten är det så gott med olika sorters grönsaker, och därför blev det en grönskaspytt serverat till laxen.


1 laxfilet.
2 champinjoner
1 morot
lite purjolök
vanlig lök

Risoni är en blandning mellan pasta och ris- eller det är pasta som ser ut som ris. Det är ett väldigt bra tillbehör och något som är gott är att koka risoni i kycklingbuljong i ca 10-11 minuter, hälla av vattnet, tillsätta 1 tsk grön pesto, soltorkade tomater och fetaost.
En ganska enkel maträtt, men väldigt gott, så vardagslyx kan man väl säga.
Receptet jag har skrivt är avsett till 1 person.

Chapen Hills Sparkling Chardonnay.

Efter att Chapel Hills Sparkling Chardonnay blev så ratat av oss när vi hade genomgång av mousserande vin, men är så hyllat och kritikerrosat av svenska vinjournalister så tänkte jag prova det en gång till för att se om det verkligen var så illa, för det är ju trots allt det mest sålda mousserande vinet i Sverige. Varför? För att det är billigt? Det kostar 69 kronor på systembolaget och en flaska riktig Cava ca 79, så då har man sparat 10 kronor.
Men jag köpte en flaska för att prova.

Första gången man doftar på det, känns det väl egentligen ganska trevligt. Det doftar citrus och gula, lite tropiska frukter. I första smaken är det citrus och åt det lite gulare hållet även här, men sen kommer känslan av de stickiga bubblorna, som nästan gör ont i munnen. I eftersmaken ligger en  obehaglig beska och en sliskig sötma, som tyvärr tar lång tid att försvinna. Den aggressiva bubblorna säger mig att kolsyran inte bildats genom en andra jäsning på flaskan, som man gör i Champagne, utan vinet har blivit kolsyrat på konstgjord väg. Dessutom berättar beskan att druvorna blivit pressade väldigt hårt, för att man ska få ut så mycket must som möjligt. Här är det definitivt kvantitet före kvalitet.

Jag undrar om de så kallade "vinexperterna" har provat detta vin själva för "prisvärt" är knappast ett ord jag skulle använda när jag beskriver detta vinet. Ja visst, en varm sommardag, lite jordgubbar på altanen- då kanske detta möjligen hade varit okej, men det skulle ju knappast vara något njutbart, mer än ett ont måste om man skulle råka bli bjuden på det.

Frågan är då, som jag inte kan finna svar på; varför är detta Sveriges mest sålda mousserande vin? Har svenskar i allmänhet dålig smak? Eller tror alla att det smakar gott för det har sagts så på TV? Kanske är det så att det är lite hippt att dricka "champagneliknande" drycker för en billig slant även om det är skitkvalitet.